Gud vad jag saknar mina barn.Hade rena ångesten igår över att dom skulle till pappa.

Tänker på hur mycket han måste sakna dom när dom är hos mig.

Kanske är det ett graviditetssyndrom,tycks inte kunna vara utan mina barn.Rädd att nåt ska hända dom...

Att jag inte finns vid deras sida då.

Så nu sitter man här med graviditetshormoner så det bara väller ur öronen,med tårar som rinner.Ja,jisses...

Nu har jag slarvat med att skriva igen.Men jag är ju inte den enda har jag märkt.

Ja,vad har hänt sen sist...

Vi har varit och badat,passade på när vädret blev så skönt!

Och det var ju tur för nu ser det ut som att det kommer vara ostadigt ett tag.

Även om sista dagen vid sjön slutade med två getingstick på Ulrik.Och ett på lilla Anton.

Fick ta Ulrik med mig till akuten,för att han "tuppade" av efter andra sticket.

Fyy,vad rädd jag var och vad lång vägen kändes.

Jag visste ju inte om han andades,eftersom jag inte hade nån koll på honom när han satt därbak.

Äntligen framme konstaterades det att det ena sticket tagit i halsvenen och orsakat en chock på kroppen.Och det andra sticket satt på samma sida av ansiktet så det blev för mycket gift.Så man blir utslagen en stund.

Men ingen allergisk reaktion,så allt blev bra med medicin.

Sen kunde vi åka hem till Tuva,farmor och Maggan.

Jag har firat min födelsedag tillsammans med min 2:a familj.

Fick ett presentkort så att jag nu kan köpa nya glasögon,så bra.

Barnen hade jätteroligt,det är synd att man inte träffas oftare.

Hade jättemysigt.

Och så har jag varit på akupunkturen 2 gånger,svårt att säga om det hjälper än.Men det hoppas jag,så att jag kan jobba efter semestern.Har varken tid,lust eller råd att vara sjukskriven.Samtidigt som jag måste tänka på att jag ska orka när bebisen är född.

Det var väl det mesta tror jag,,,på återseende!

Idag åkte mamma och pappa på sin resa,så det blev jag och barnen kvar.Jag hoppas att dom har det riktigt skönt och att dom slipper regnet.Det är dom värda!

Här har det småskvätt lite,med betoning på lite!

Jag åkte till Elin för att lämna av Ulrik som skulle vara där medans jag och Maria åkte en sväng till stan.Tuva fick stanna hos Liam och  leka istället.Bäst att dom passar på när det går.

Tyvärr blev det inte riktigt som jag tänkt mig,men jag fick ju iallafall tillfälle att umgås med min syster.Det händer inte så ofta att vi får göra det i lugn och ro.

Passade även på att handla till kalaset när jag hade handlingshjälp.

Tack snälla Maria för att du följde med!  

Och tack Elin,Janne och Jens för barnvakten!  

Tur att man har familj som ställer upp,trots att dom har sitt eget att ta hand om.

Nu hoppas jag att maten snart är klar,för tongångarna här går inte i dur!

Den här dagen har varit väldigt lugn.Jag har inte gjort nån nytta överhuvudtaget.Det har jag inte gjort sedan jag kom hit.

Det känns i mitt samvete,tur att jag ska vara katt/hundvakt så jag gör nån nytta innan jag åker hem.

Konstigt nog går dagarna fort trots att jag mest bara "är".

Och det är ju mindre kul,för vi trivs ju så bra här.

Imorron ska jag försöka komma iväg till stan en sväng för att få tillbaka lite pengar,för klänningen som aldrig kom till användning.

Jag hoppas att min syster,Maria följer med och kör.

Och som sällskap,är ju roligare än att åka ensam.Och så kan kanske barnen leka under tiden.

Imorron åker ju mamma och pappa på sin resa,men kommer hem på lördagkväll igen.

Så vi ska väl hitta på nåt för att fördriva tiden.

Kan tänka mig att barnen tycker att mamma är lite tråkig just nu.Som inte kan göra nånting.

Tuva och mormor har varit iväg på hemligt uppdrag idag.Hon hörde att jag fyller år på lördag,så hon ville köpa en present.

Är lite nyfiken...

Vi får se om hon kan hålla sig tills lördag.

Idag tog vi en tripp till Söderköping.Mormor,morfar,jag och barnen.Och även om bilresan inte var den behagligaste i den här värmen.Minst sagt svettigt,så var det värt det.

Vi köpte oss lite glass och satte oss utmed kanalen på en filt för att fika.Och titta på alla fina båtar.Där fläktade det riktigt skönt.

Barnen fick se hur båtarna blev slussade,jätteintressant.

Och så tog dom lite kort på båtarna.Ulrik gick tydligen in för att få med masterna i första hand.  

Det tog en stund att gå,eftersom jag knappt kan gå för tillfället.Men vi hade ju ingen tid att passa så...

På vägen hem stannade vi till i Gusum,klädladan.Där hittade barnen varsina foppatofflor.Tuva med Hello kitty,och Ulrik ett par gröna med blommor på.

Han blev så förälskad i dom att han skulle sova med dom.

Fick bli en liten kompromiss,dom fick stå bredvid sängen.

Sen blev det lite mat och morfarbus innan det var sängdags.

Barnen var väldigt nöjda med dagen.Det sista Ulrik mumlade fram innan han somnade var att det varit "ätteoligt".

Tänk att det gått ett helt år sedan lillskruttan Enya föddes.Tiden bara rinner iväg.

Så idag var det dags för att fira att lilltjejen blivit stor.

Så vi for till Ljungsbo,åt god tårta och korv.

Så roligt att se alla kusinerna leka och stå i.Enya hade inte riktigt tid att öppna sina paket,men det fanns många frivilliga till det.  

Hon fick bla en rosa bobbycar,som inte bara blev poppis hos Enya.Så hon fick finna sig i att låna ut den lite.

Hon är ett litet charmtroll med mycket vilja och envishet.

Önskar att jag inte haft så ont,man vill ju så gärna hålla henne.

Fast nu har hon inte tid att vara uppe i famnen så länge,är ju så mycket man måste hinna med.

Ulrik sprang omkring naken,och det slutade med han att gjorde ballongdansen.Och instruerade publiken till att klappa i händerna.Kanske har en framtid där,som publikuppvärmare.Vad vi skrattade.han är för rolig när han spexar.

Och han älskar verkligen att vara i centrum.

Trodde att han skulle somna på stört när vi kom hem,men det tog ett par timmar innan han och Tuva somnade.Dom var väl uppe i varv.

Det var kissa,törstig mm.Men tillslut blev det tyst...

Nu sover dom små liven.

Idag är ingen bra dag,har tagit i lite för mycket.Så jag får skylla mig själv.Och så blev jag ju aningens kall och våt igår,var väl inte heller så bra.Kan knappt gå,det skär som knivar.

Hoppas att det är bättre imorron annars vet jag inte hur jag ska kunna köra bil.

Har iallafall fått undan en del här hemma,så att jag kan komma hem utan att må dåligt.

Och tvätten är avklarad.Mina hjärtan är hemma.Så det känns skönt.

Idag har det varit tungt,så det var efterlängtat.Tystnaden bryts mot deras skratt och skrik.

Gör inte ens nåt att dom tjafsar.

Nu är jag inte ensam längre.

Har försökt förklara för Tuva varför jag blir ledsen ibland,inte det lättaste.När man inte ens själv vet svaret.

En del av det är ju att jag så gärna haft en pappa till bebisen,fast rätt pappa.Nån som delat allt fint med oss.

Men som jag sa till Tuva,vi har varann och det räcker.

Men att mamma ibland måste få vara ledsen för att kunna vara stark.Och orka.

Att precis som hon få gråta en skvätt när hon är trött eller har ont.

Och hon är ju som ni vet en väldigt klok liten tjej,så hon förstår.

Men nu känns allt bra,när vi är samlade igen.

Har kommit hem efter en heldag i Sonstorp.Började med att titta på alla fina hästar.Och på Frigge som skulle köra sin häst.

Det gick kanoners!Som att hon gör det varje dag.

Vi fick oss en rejäl rotblöta,så i pausen åkte jag hem för att rasta hundar och byta kläder.

Ganska skönt,för kläderna gick att vrida ur.

När allt var klart grillade vi och hann precis äta klart när det var dags för nästa omgång med regn.

Och lite åska,men det är så skönt med den friska luften!

Tack för en mysig dag!

Men nu är jag så trött,så nu ska jag krypa ner och sova.

Idag somnar jag nog ovaggad.