Jaha,då var det fredag.Egentligen skulle barnen vara hemma med mig och Jampa.Men nu hörde deras pappa av sig och undrade om dom kunde komma dit.Och eftersom jag tycker att det är bra att dom får träffa honom så ofta det går så.

Så jag åker ut till Jampa och Pontus istället.

Ikväll ska Tuva på hallowendisco,utklädd till drake.

Hon har gjort klart för mig att man måste ha mycket pengar till godis och läsk.  

Så när Jampa hörde det fick hon en peng av honom att spendera.

Imorron blir det 30-årskalas för våran del.Och mitt stora problem just nu är väl att hitta några kläder.

Ser iof ändå ut som ett vandrande tält i allt jag tar på mig just nu.

Som tur är,för mig så tycker ju min man att jag är den vackraste ändå.Trots att jag ser ut som en koloss.

Jag får försöka tro på det han säger.

Roligt ska det bli iallafall,så får vi se hur länge man stuffar med.Men vi måste ju hem till Pontus så det blir nog inte så jättesent.

Men nu ska jag göra mig klar och åka till min älskling.

Ja tyvärr så händer det inte så mycket spännande saker i mitt liv.Så det finns inte så mycket att skriva.Men jag vet ju att några få går in och läser så...

Igår jobbade jag min sista dag,helt underbart.Även om man nu ska försöka fylla sina dagar med nåt.

Alla andra jobbar ju.Idag har jag städat och tvättat.

Ett ont måste.Och så vore det skönt att komma ikapp lite.

Har inte haft ork för varken det ena eller andra på ett tag.

Och så kommer dessa hormonattacker som gör att jag blir lessen och deppig.

Och tänker på det jobbiga som ligger framför mig.

Men som Jampa säger,det tar vi den dagen OM det blir nåt tjafs.

Är ju inte säkert att det blir så.Det sköna är att det är VI inte bara JAG.

Bara det kommer en frisk liten bebis,så ordnar sig resten.

Har nu gått in i vecka 34 och bebis har inte så mycket plats längre.Inga volter,men en väldans massa bök.

Det känns om man säger så.

På sista tiden får han/hon hicka så fort jag äter eller dricker.

Stackarn,lika irriterande för oss båda tror jag.

Var hos barnmorskan för koll häromdagen,när hon även kollade så att jag inte läckte fostervatten.Trodde det ett tag.Men det var falskt alarm.Som tur var.

Men så mycket som det varit nu,så förvånar mig ingenting.

Fick även en tråkig nyhet.Morfar är dålig igen och har åkt ambulans in till lassarettet.Har inte hört nåt ännu.

Så nu väntar man på att få höra nåt ifrån dom.

Hoppas på det bästa.

Jag blir snart galen på att inte kunna sova!Vet inte när jag sov mer än fyra timmar per natt.Ibland inte ens det.

Orkar snart inte mera.Och tyvärr blir mitt tålamod därefter.

Mina barn har ingen rolig mamma just nu.

Men vad ska man göra.....

Ibland har jag lust att bara gå ut och stänga dörren.

Men det går ju inte.

När man är så trött så man bara vill tjuta emellanåt.

Hur förklarar man det för en treåring?

Som själv är mitt uppe i en period av trots,och som befinner sig mitt emellan att vara liten och stor på samma gång.

Som i ena stunden har raseriutbrott för att sen komma och krama om en och tala om hur mycket han älskar mig.

Vill ju bara vara en bra mamma....men just nu räcker jag inte till.

Och det gör mig så ledsen.

Jaha,då var det måndag igen.Har haft en trevlig helg som påbörjades hemma hos älskling.

På lördagskvällen hade vi besök av Peter och barnen.Och Frigge,Pilla och barnen.

Åt mat och pratade både minnen och annat.Svetsning var ett populärt ämne,eftersom alla tre karlar jobbar med det.

Var länge sen man hade en sådan sammankomst,så det var mycket trevligt.

Sen blev det mys framför brasan och tända ljus.Härligt

Och sovmorgon på söndagen,plus att jag sov som en stock.Hela natten.Vet jag inte när jag gjorde sist.

Så det var välbehövligt.

Spenderade förmiddagen hos Essa och Chris med att fika och prata.

Så med andra ord en väldigt social men lugn helg.

Idag har jag jobbat fyra timmar.Eftersom jag måste "skola" in min vikarie.Så jag och Ulrik var hemma hos henne och pratade.

Blir nog bra det.Men nu blir det till att ta det lugnt så att magen lugnar ner sig.

Ska ner en sväng till barnmorskan imorron igen och kolla läget.

Jaha,då var den här.Drog upp rullgardinen och möttes av synen av den första snön.Och jag ska väl erkänna att liiiite mysigt är det.Men bara lite.För när jag tänker på att det bara är oktober så falnar mysfaktorn en aning.

Fast jag började genast tänka på pepparkaksbak,lucia och annat som har med julen att göra.

För jag älskar ju julen.

Men det där med pepparkaksbak får jag nog kanske göra lite tidigare i år.Eller få assistans med.

För några måste man baka iallafall.För doftens skull,som sprider sig i huset.Och lucia kanske jag missar i år.Beroende på när den lilla busen tittat ut.

Kanske får en privat liten tillställning av mina barn.Och Jampa skulle nog vara väldigt söt i strut.

Annars ska jag ägna dagen till att fortsätta med min resning av garderober.Inte så kul,men skönt när det är gjort.

Framåt kvällen åker barnen till pappa.Tuva är väldigt spänd och förväntansfull över att få träffa sin lillasyster.

Själv ska jag ut till Össby och vänta på min älskling som jobbar efm.Imorron blir det ev besök av Peter och hans barn.Och Frigge och Pilla.

Men nu,,,mot garderoberna.

En lugn dag eftersom jag inte jobbat.Jampa har varit här sedan igår.Började jobba i eftm. så vi fick iallafall halva dagen tillsammans.

Och när han är här får jag ro i både kropp och själ.

Han har den effekten på mig.Ett stort stöd och en stor trygghet.Han kan sudda ut alla orosmoln som hänger över mig ibland.

Så lycklig att ha hittat nån som honom.

På eftermiddagen rensade jag min garderob,det behövdes.Blev inte mycket kvar när jag var klar.Sen fick det bli vila,,,igen.Känns inte som att jag gör annat.

Dessutom gav Jampa mig sovmorron.Jag skickade Tuva till skolan,sen kröp jag ner igen.Så när jag kom upp vid niotiden satt han och Ulrik och tittade på Bompa.Och myste.

Mina älsklingskillar.

Fick härliga morgonkramar och pussar av båda två.

Vilken start på dagen.

Tuva tycker det är tråkigt med Jampas eftm.veckor eftersom hon inte hinner träffa honom.Men så är det,inte mycket att göra åt.

Blir alldeles varm inombords när jag ser kärleken växa fram hos barnen och Jampa.Hur dom har tagit varandra till sig från första stund.Och att barnen börjar ty sig till Pontus allt mer för varje gång.

Jag älskar dom av hela mitt hjärta.

Fy,idag är ingen bra dag.Känner mig inte alls bra.

Så på eftermiddagen bestämde jag mig för att jag inte ska jobba imorron.Även om det tar emot så känner jag att det inte går.

Fryser,har sammandragningar och mår illa.

Så nu ska jag tända en brasa och kura ner mig under en filt i soffan.

Och hoppas att det släpper efter.

Sen har jag ju nåt att se fram emot senare.

Skulle vilja stänga in mig från yttervärlden just nu.

Inte stå i hallen och ta emot föräldrar och le och vara trevlig.

Vill inte!!!!

Orkar inte med allt skrik,bråk och stoj som suger ur mig den lilla energi jag har.

Räknar ner dagarna som är så få,men ändå känns som en evighet.

Har inte hunnit njuta av min mage mer än korta stunder.

Det har hänt saker hela tiden.

Jag vill bara ligga och känna efter.Vill börja plocka i bebiskläderna.

Har inte haft tid eller ork.

Men snart,,,,snart som känns som en evighet.

Bara nu allt går som det ska.

Och att allt löser sig efteråt.Utan tjafs.

Önskar att vissa saker bara kunde försvinna.Att vissa saker inte hänt.Men då hade jag inte haft min bebis.Och det vill jag inte vara utan.

Och nu har jag ju träffat världens underbaraste,som gör allt för mig och barnen.Så det är inte bara min bebis,det är vår bebis.

Vårt liv,mitt nya liv.Med min nya lilla familj.

Och det är den tanken som kommer att hålla mig igång under dagen.

Tanken på allt det fina jag har.